Källkritik
Vem står för uppgifterna?
Är det någon som verkar pålitlig, som verkar ha gedigen kunskap?
Vad kan du ta reda på om uppgiftslämnaren?
Vad säger andra källor om uppgiftslämnaren i denna källa?
Är det en förstahands- eller andrahandskälla?
Vad är avsikten med informationen?
Är det att ge ren information, eller är det för att sälja något?
Är det kanske för att påverka i t.ex. politiskt, religiöst eller ekonomiskt syfte?
Vem eller vilka tjänar på det som framförs?
Kan det finnas vissa intressen (ekonomiska, speciella ideologiska eller religiösa, etc) som tjänar på att någonting framställs som i denna källa?
Vad säger andra källor om samma sak?
Man kan inte dra för stora växlar ens på en vetenskaplig studie. Det finns många felkällor: alltifrån klantiga forskare och felaktiga mätmetoder till köpta/korrumperade forskare. ”Det finns folk till allt!”
Först när vetenskapliga resultat har upprepats av olika forskargrupper med olika metoder, går det att verkligen lita på dem.
Å andra sidan är ofta de som kommer med något nytt ensamma och hånade i början…
Skiljer din källa ut sig från flertalet andra källor?
Då är det viktigt att se efter om din källa är ensam därför att den kommit fram till något nytt (som kanske så småningom kommer att vinna fler anhängare) eller om det är en kvardröjande lämning från något gammalt som flertalet andra källor har övergett?
Det är samtidigt alltid viktigt att hålla i minnet att majoriteten inte alltid har rätt…
Urvalet
Hur ser urvalet ut? Vad har utelämnats i denna källa, vad har utelämnats i andra källor?
Vems är perspektivet?
Hur skulle det se ut från någon annans perspektiv?
Tidsaspekten: Var och när blev källan till?
Skilj mellan påstående och värdering
Påstående
Omdöme om verkligheten, det är antingen sant eller falskt. (T.ex. ”det regnar ute”.)
Värdering
Uttrycker en åsikt. (T.ex. ”Det är dåligt väder.”)
OBS! En värdering behöver inte betyda att det är en ogiltig källa.
Påståendet ”slaveriet var grymt” sänker väl inte trovärdigheten?
Var observant på ordvalet – värderande ord.
Ordvalet avslöjar författaren. Leta efter:
* Aspektmarkörer – värdeladdade ord som avslöjar vad författaren tycker.
* Perspektivmarkörer – ord som ”omedvetet” avslöjar författarens inställning, t.ex. om det bara är ”rika vita män” som figurerar.
Aspektmarkörer är ord som formellt är nästan synonymer men egentligen har olika ”laddning”- t.ex.:
bestämd – envis
principfast – tjurskallig
frihetskämpe – terrorist
kritisk – gnällig
acceptera – lägga sig platt
president - diktator
Exempel på hur olika journalisters och olika mediers åsikter färgar nyhetspresentation:
Olika medier om Venzeuelas vänsterinriktade president Hugo Chávez.
Läs igenom dessa artiklar.
Vilka artiklar är positiva till Chávez, vilka är negativa?
Ge exempel på sådant som de som är positiva väljer att lyfta fram respektive att sopa under mattan, och ge exempel på sådant som de som är negativa väljer att lyfta fram respektive att sopa under mattan. Ge även exempel på några aspektmarkörer. Finns det några perspektivmarkörer?
http://www.aftonbladet.se/vss/ledare/story/0,2789,519254,00.html
http://www2.unt.se/avd/1,,MC=25-AV_ID=528222,00.html
http://latinamerika.nu/Nyhet/802/chavez-omvald-med-stor-majoritet/?c=8Ovriga-laender
http://sydsvenskan.se/opinion/signerat/tobiaslindberg/article200814.ece
På en annan av mina hemsidor, har jag lagt upp en länksamling gällande källkritik på Internet. Klicka här för att komma dit.
Av Christer Bergström, S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna
Ingen copyright - fritt att kopiera för den som så önskar
Tillbaka till kurs- och lektionsplanering i Samhällskunskap A,B och C